Search:

Home | Allmänt


Förluster med att inte använda OEE(TAK)

By: Vetgirig

OEE står för Overall Equipment Effectiveness och är ett mått på hur effektivt en produktionsanläggning utnyttjas. På Svenska översätts OEE ofta till TAK, vilket står för Tillgänglighet (T), Anläggningsutnyttjande (A) och Kvalitetsutbyte (K).

För att kunna utnyttja utrustningens fullständiga kapacitet gäller det att eliminera alla typer av förluster som kan uppstå i produktionen. Historiskt sett är det är främst de synliga förlusterna som haverier, kassationer och ställtider som företag har haft fokus att minimera. De mindre synliga som kortare stopp och hastighetsförluster har företag överlag varit sämre på att synliggöra och åtgärda. Med korta stopp menas korta men ofta förekommande stopp, vilket är svårt att identifiera, och ses därför ibland som en del av produktionsflödet. Med hastighetsförlust menas att maskinen inte tillverkar produkter i den takt som den är konstruerad för.

Orsaken till maskinstörningar och avbrott kan både vara av tillfällig och återkommande karaktär. De tillfälliga störningarna kallas allmänt för haverier och kan till exempel innebära att styrsystem eller centrala komponenter i maskinen går sönder och måste repareras eller bytas ut. Dessa händelser medför ofta att maskinen måste stå stillastående under en längre tid. Återkommande störningar kan till exempel vara problem med en programvara, eller att trycket plötsligt faller i smörjsystemet. Detta medför att maskinen tillfälligt måste slås av. För att minska dessa förluster är det viktigt att bryta ner problemet i små stycken, speciellt när det gäller återkommande störningar. Vid manuell orsakskodning i loggböcker är det oftast bara de större tydliga felen som registreras, vilket leder till att de mindre, återkommande störningarna lämnas utan att permanent åtgärdas.

Ställtid och justeringar orsakar förlust av produktionstid samtidigt som det ofta är förekommande att ett antal defekta produkter tillverkas innan och under omställning och justering. Ställtid är den tid det tar att förbereda maskinen från att tillverka en produkt till en annan. Eventuellt måste även vissa justeringar utföras efter ställtiden, och i vissa fall tar tiden för justeringar längre än själva omställningen. För att minska förlusterna är det viktigt att ta hänsyn till störningarnas olika delar; den maskinella omställningen och injusteringen av maskinen var för sig.

Småstoppsförluster uppstår tillexempel när en produkt fastnar i en matningsutrustning eller att något skräp fastnat eller kommit i vägen. Problemen är snabbt åtgärdande men tidsförlusten kan bli betydande i längden om det ofta inträffar samt att felen inte uppmärksammas av operatören tillräckligt snabbt. Skillnaden mellan dessa småstopp och kroniska störningar är att småstoppen inte beror på maskinen i sig utan materialet eller övrig utrustning. De är dock lika svåra att upptäcka och analysera eftersom operatören vanligtvis inte loggar dessa små händelser. Tomgångsförluster innebär att maskinen inte arbetar trots att den skulle kunna det exempelvis på grund av materialbrist.

Defekter kan till exempel uppstå på grund av felaktig bearbetning, vilket kan bero på tillfälliga och återkommande störningar. När en detalj måste kasseras är det inte bara råmaterialet som är en förlust utan även den bortkastade produktionstiden är en förlust. De detaljer som ändå kan omarbetas ska även de ses som en förlust eftersom det tar tid från operatören men främst att maskintiden används till något som inte är värdeökande.

Article Source: http://www.svenskaartiklar.com

Please Rate this Article

 

Not yet Rated

Click the XML Icon Above to Receive Allmänt Articles Via RSS!

Powered by Article Dashboard