Home | Teknik Och Vetenskap
Den svenska fysiken är… god? av Dr Johan Hansson Hur kommer det sig egentligen att så få svenskar får nobelpriset i fysik? Är det jantelagen som spökar? Eller beror det kanske på att främst ”nördar” studerar fysik? Plugghästar som är suveräna på att lära sig redan etablerade sanningar ur läroböcker och den redan publicerade forskningen, men som har mycket svårt att tänka nya tankar och uppfinna något i grunden nytt, kanske på grund av rädsla att sticka ut? Framgångsrika personer har stora egon, kanske är det just därför de är så stora. ”To be a great champion you must believe you are the best. If you’re not, pretend you are.” Muhammad Ali, världsmästare i tungviktsboxning och världens mest kända boxare genom tiderna. Sedan nobelpriset instiftades har bara fyra svenskar fått priset i fysik: Gustaf Dahlén – 1912 (AGA-fyren), Manne Siegbahn – 1924 (röntgenspektroskopi), Hannes Alfvén – 1970 (plasmafysik), Kai Siegbahn – 1981 (högupplöst elektronspektroskopi). Dahlén fick priset för rena uppfinningar, säkert helt i andan av Nobels testamente, men långt ifrån det som idag skulle kunna komma ifråga för fysikpriset. De övriga tre fick visserligen priset för sina banbrytande upptäckter inom fysiken, men eftersom två av dem är far och son kan man fundera på om det krävs en alldeles speciell genuppsättning för att bli en riktigt framstående svensk fysiker. Som kontrast har Sverige inom medicin sju nobelpristagare, de flesta i modern tid. Vad är det de svenska medicinforskarna gör som fysikforskarna inte gör? Jag tror grundorsaken är att svenska fysiker, och kanske framförallt forskningsfinansiärer, är för fega. Om man enbart satsar på ”säker” forskning så får man heller inte några nyskapande resultat. Forskningen kan i sig vara lysande utförd, men leder inte till några egentliga genombrott. Anta att du vill flyga till Mars. Det spelar ingen roll hur mycket du filar på och förfinar din existerande rymdfärja, den kommer ändå aldrig att kunna ta dig till Mars. Det som krävs är en helt ny typ av rymdfarkost, något som världen hittills aldrig har skådat. Kom ihåg, inom forskningen är the sky always the limit… För att bli en ledande teoretisk fysiker måste man ha ett stort ego. Men man måste samtidigt vara ödmjuk gentemot naturen och inse att vi troligen aldrig kommer att förstå alla dess hemligheter med våra, enbart något förfinade, aphjärnor. Grundforskning ska i idealfallet vara systematiserad nyfikenhet. Kreativitet i en ”tvångströja”; som utgörs av redan kända och vältestade egenskaper hos naturen. Men även inom den mest genomarbetade teori finns gömda överraskningar insprängda som bara väntar på att bli upptäckta. Släpp tanken fri – det är vår! Att tänka rätt är stort, att tänka fritt är större! Snälla forskningsfinansiärer, politiker och alltså i slutändan du som svensk skattebetalare, tänk på att det som är ren nyfikenhetsforskning idag är en ren planet imorgon, och – förhoppningsvis – många svenska nobelpris i fysik. Prenumerera gratis på vårt Nyhetsbrev via mail eller RSS Exklusiva gratiserbjudanden OCH de senaste nyheterna först av alla! http://feeds.feedburner.com/4funphysicssBlog
Article Source: http://www.svenskaartiklar.com
www.funphysics.se/Om%20Johan%20Hansson.htm
Please Rate this Article
5 out of 54 out of 53 out of 52 out of 51 out of 5
Not yet Rated
