Home | Teknik Och Vetenskap
TOA – teorin om allting? av Dr Johan Hansson En del teoretiska fysiker, till exempel Stephen Hawking och ett flertal supersträngteoretiker, har med jämna mellanrum hävdat att vi snart kommer att känna till naturens slutgiltiga naturlag(ar). Det vill säga att den teoretiska receptboken kommer att vara komplett och äntligen kan skrivas med permanent, vattenfast bläck… Detta var också Einsteins dröm under de sista trettio åren av hans liv. Det finns onekligen något estetiskt, nästan magiskt lockande i att söka efter den ”slutgiltiga formeln” en storförenad ”theory of everything” (TOE) som allra helst ska kunna sammanfattas så kort att den ryms på ett frimärke, eller åtminstone en T-shirt. Det finns dock mycket som talar emot en sådan dröm, varför den svenska förkortningen - TOA (teorin om allting) – bättre beskriver innehållet: • Även om det finns en sådan beskrivning av naturen, vilket är långtifrån garanterat, varför skulle vi - just idag - lyckas få total kännedom om universums alla hemligheter, dess uppkomst och slutliga öde? Vi människor skulle aldrig inbilla oss att amöbor har en korrekt teori om allting, men om det finns urgamla civilisationer som står lika högt över oss i utvecklingen som vi står över amöbor hur stor är då sannolikheten att vi har samma TOA som de? • Om en ”ultimat” teori konstrueras, kommer det då att vara möjligt att testa den med hjälp av experiment och/eller observationer? Detta är trots allt grundbulten i all exakt naturvetenskap, det måste vara möjligt att testa teorin och dess förutsägelser mot naturen själv, eftersom det enda existensberättigandet för teorin är dess förmåga att beskriva naturen. Det är i själva verket vad som menas med begreppet fysik. Och om inte ett stort teknologiskt genombrott görs kommer vi snart att ha nått gränsen för hur kraftfulla partikelacceleratorer vi kan tillverka. • Trots att de kända fundamentala naturkrafterna – tre, eller fyra, beroende på hur man räknar – alla är relativt enkla så är det nästan alltid omöjligt att ur dem detaljförutsäga beteendet för även milt komplexa system. Är det en fundamental egenskap hos naturen eller bara en konsekvens av att våra teorier är formulerade på ett icke-idealt sätt? • Begreppet ”byggstenar” kan vara meningslöst på den fundamentala nivån. Ett reduktionistiskt synsätt – att saker ska vara gjorda av mindre saker - är undermedvetet inpräntat, speciellt i västvärlden. Det kan finnas principer hos naturen som avviker från den hierarkiska strukturen hos dagens naturlagar. • Fysik är läran om naturen, men våra teorier ska vara en kort, enkel sammanfattning av den komplexa världen. En teori som ska innehålla allt måste troligen vara lika med… naturen själv! De senaste åren, framförallt inom kaosteori och kvantfysik, har man också insett att det är mycket viktigt att skilja mellan modellen (naturlagarna) och det den modellerar (det observerade fenomenet). En teori som är praktiskt användbar kommer alltid att missa vissa saker eftersom den annars tappar hela sitt existensberättigande: att förenkla beskrivningen. Därför kommer en TOA, en slutgiltig naturlag/formel som gäller för hela universum och allt i det, troligen för alltid att vara en ouppnåelig dröm. Prenumerera gratis på vårt Nyhetsbrev via mail eller RSS Exklusiva gratiserbjudanden OCH de senaste nyheterna först av alla! http://feeds.feedburner.com/4funphysicssBlog
Article Source: http://www.svenskaartiklar.com
www.funphysics.se/Om%20Johan%20Hansson.htm
Please Rate this Article
5 out of 54 out of 53 out of 52 out of 51 out of 5
Not yet Rated
